Det finns olika grenar inom motorsport, vissa har svenskarna tagit sig an helhjärtat medan andra har vi blivit uppvärmda mot. En av dessa är dragracing.
Det var först bara i USA som man utförde den här snabba sporten men allt eftersom har den tagit sig in i Sverige och blivit allt mer uppmärksammad.
Dragracing körs av två bilar, ibland motorcyklar, på en rak sträcka där det gäller att ta sig i mål först. Det hela handlar om exploderande fart och varje omgång går snabbt så fort startklockan går. Vi snackar om omgångar på 10 sekunder!
En bana är oftast 402 meter men det finns andra sträckor också. Dragsterbilar som använder nitrometan brukar har en bana på 305 och bilar med mer speciell utformning och utseende kan ha en 201 meterssträcka. Man har använt sig av elektronisk timing och tidtagning sedan 60-talet, vilket är ganska imponerande. Dock har det krävts eftersom alltid går så fort fram och det är lätt att man missar en sekund eller millisekund.
I början får varje förare möjligheten att göra en burnout: då bränner man däcken på vägbanan vilket överför lite gummi på vägbanan som senare gör det lättare att skapa bra friktion vid den riktiga starten. Efter det kör man upp vid startlinjen för första omgången. Varje sida av banan har sex lysen: ett blå, tre orange, ett grönt och ett rött. Det blå ljuset aktiveras när en av bilarna åker över en viss punkt på banan. Det varnar den andra föraren att lysena har aktiverat och inom sju sekunder måste denna vara startklar, annars blir man diskvalificerad. Det röda ljuset längst ut på ”julgranen”, som man kallar det, indikerar att den föraren har blivit diskvalificerad.
Har båda aktiverat det blåa ljuset kommer tävlingen att börja 0.8-1.3 sekunder senare. Den tiden varierar och är slumpad av datorn så det gäller att vara beredd att åka. Det gröna ljuset betyder att det är dags att gasa. Sporten är därför väldigt intensiv och kräver förarens totala koncentration. Vinnaren brukar vara den som har reagerat snabbats vid starten och hur lång tid det tog att ta sig i mål. Dessa tider mäts faktiskt olika så man kan faktiskt vinna även fast man inte hade bästa tiden på banan. Man mäter också hastigheten på olika ställen på banan för att veta hur fort föraren faktiskt körde.
Man kör en omgång mot en motståndare. Vinner man går man vidare och möter en annan förare. Förlorar man är man ute ur tävlingen och kan bara titta på när de andra slåss om förstaplatsen. I Sverige ligger rekordet på en engelsk mil (402 meter) på 4.800 sekunder. Under den sträcka mätte man hastigheten och den bästa låg på 483 kilometer i timmen. Börjar ni förstå hur fort de här omgångarna är över?
Reglerna kan så klart skifta från land till land och mellan nybörjartävlingar och de professionella. Det finns också andra sätt att vinna. I exempelvis Super Street gäller det att köra sin sträcka på över 10.90 sekunder. Kommer man under är man utslagen och man ju närmare man kommer 10.90 desto bättre rankar man. Det finns också Super Gas-klassen då man ska kommer över, och inte under, 9.90 sekunder och Super Comp där man ska över 8.90 sekunder.